Goda nyheter

Äntligen lördag och äntligen ledigt tänkte jag i morse, tills jag slog upp ögonen och kom på att det nog vissserligen äntligen var lördag men att jag lovat bort mig på jobb ikväll. Typiskt. Orken på noll.

För övrigt händer det inte så mycket i mitt liv. Arbetsveckan har varit precis som alla andra, rusat mellan kontoret och kunden som jag jobbar åt på plats. Känner mig som en zigenare ibland när jag aldrig vet var jag lämnat min kaffekopp och vilken dag det är och när jag var sist på kontoret och vilka kundmöten jag har missat. Det här är egentligen inte alls som jag tänkte att det skulle vara, men konstigt nog så trivs jag ändå. Även om jag önskar att veckan hade lite fler timmar så jag verkligen hann göra allting ordentligt och inte bara rusa vidare. Fick förresten ett trevligt besked igår som bokstavligen lyfte en jättetyngd från mina axlar. Plötsligt känns allting jättebra.

Min dator är förresten död också. Har ju krånglat apalänge, inte orkad ladda sidor och låst sig när man ser youtube-klipp. Efter att ha blivit påtrampad av valpen några gånger blev det ännu mer problematiskt men droppen kom nog när det där vinglaset svepte över tangentbordet och rev med sig några tangenter. Nu ligger den hos MKAB och väntar på domen. Jag förväntar mig såklart en halv förmögenhet i försäkringspengar men med tanke på vad jag betalade för den från början lär väl ersättningen räcka till en halv minilappis. Typiskt..

Fredagsmys

Var på floating hos Ekokliniken med mamma ikväll. Med ålandskortet får man ju gå två till priset av en och som vanligt i slutet på året är det mycket som det skall utnyttjas till. För dem som inte vet så är floating ett kar fyllt med vatten med hög salthalt. Man stänger locket och ligger sen där en timme och bara slappnar av. Eftersom vattnet är så salt flyter man jättebra och efter ett tag blir man liksom tyngdlös och meningen är att hela kroppen ska slappna av. Hur det var? Har lite blandade känslor faktiskt. Gick ut stenhårt med höga tankar och höga förväntningar. Blev sen lite skärrad när mamma berättade skräckhistorier om salt i ögonen men slappnade av och petade in öronpropparna så långt jag kunde. Efter en stund började det sippra in vatten i ena örat, öppnade locket, torkade händerna och fixade om öronproppen. Efter ytterligare en stund ramlade den andra ur och jag fick upprepa allting. Samtidigt när jag la mig ner igen rann det saltvatten ur håret ner i ögonen. Upp igen alltså och torka. Sen gick det rätt bra, jag flöt omkring där och lyssnade på vågskvalpmusiken och kände mig rätt avslappnad faktiskt, skulle jag bara kunnat stänga tankarna hade det varit riktigt bra. Summa summarum, inget negativt att säga men helt positiv är jag inte. Tror man måste ge det några försök till. Men practise makes perfect.

Nyduschade och matta snubblade vi sen iväg till Dinos och åt pasta. Nu är jag hemma i soffan med vin och valp. Vi ska bara mysa och kramas och inte alls tänka på jobbet på hela helgen. Jeje. Imorgon ska jag leta upp köksgardiner att slösa julklappspengarna på.

Nytt år

Plötsligt skriver vi 2011. Helt galet. Ibland tänker jag tillbaka på nyårsafton 1999-2000. Då var jag och mina vänner jättesmå. Vi åt finmiddag och gick 30 minuter ner till centrum för att träffa klasskamrater och se på raketer. Nåns pappa hade köpt en skumpa till oss. Raketer såg vi nästan inga alls, skumpaflaskan gick knappt att öppna och ännu mindre dricka när vi väl fick upp den. Promenaden hem kändes väldigt kall och cool som man var då saknade vi både långkalsonger och mössa. Termometern visade väl lång över tio minusgrader. Såhär i efterhand skulle det kunna räknas som en värdelös nyårsfest men jag vill minnas att vi var otroligt lyckliga. Ibland önskar jag att jag kunde få vara femton igen. Göra om lite saker och göra allting bättre. Göra några andra val och satsa energi på andra saker.

Nu går såklart inte det. Sitter istället i soffan i långkalsonger och just kommit hem från mitt nya liv. Årets första joggingtur är avklarad och jag och valpen som inte är så liten längre är rätt nöjda med motionsturen. Tanken på två turer per vecka känns lite överambitiöst. Men vi går ut stenhårt.