Nu ska jag berätta en sak. Jag kan nämligen ännu en gång konstatera att bara för att man kastat ut samma karl ungefär tretton gånger blir det inte lättare den fjortonde. Det är precis samma framtid som går i kras, samma tandborde och dvdfilmer man trycker ner i en sparhallenkasse och samma blick Han ger när han lägger nyckeln på vardagsrumsbordet. Man skulle ju kunna tro att det blir lättare att hantera när man känner igen mönstret men det blir det inte. Inte hjälper heller de facto att jag själv kan säga Vad var det jag sa medan alla andra omkring mig bara nickar medlidsamt.
Nej, det suger fortfarande helt enormt att göra samma sak en gång till. Nåt annat än det kan jag inte riktigt ta till mig just nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det kommer att ordnar sig till det bästa gumman! Har tänkt på dig... Tack för lunchen i torsdags. =) Hör av dig när du vill luncha igen! Kram, M
SvaraRaderaJapp, vi måste helt enkelt dricka lite vin snart och peppa upp dig vännen! Annars kanske en lunch någon dag i veckan?? Kram L
SvaraRaderaVin tack! Eller lunch. Jag kan ta båda.
SvaraRadera