Jag fyller år i maj. Ungefär den är tiden på året - eller egentligen redan för några veckor sedan börjar mamma fråga vad jag vill ha i födelsedagspresent. Det är egentligen rätt orättvist mot lillebror eftersom hon kommer på att han fyller ungefär en vecka före. Och precis nu var jag rätt taskig mot mamma eftersom det låter som att jag är den enda som räknas men så är det inte. Och historiern handlar inte alls om mamma och brorsan utan om mig och vad jag önskar mig i present.
Nu vet jag precis!
Jag vill ha en såndär fest som dom har i amerikanska High School-filmer. Ni vet dom där festerna med liveband i vardagsrummet och stora öltunnor i köket och så mycket folk att alla måste stå upp för att få plats och det är kö till badrummet och alla nuppar i sovrummen på övrevåningen (egentligen finns inte "nuppar" i mitt ordförråd men det passade bättre in än "ligga" som jag vanligtvis brukar säga). Hela gräsmattan är full med bilar och folk ramlar i poolen (mycket viktigt!). Sen kan vi hoppa över det där när polisen kommer och säger att festen är slut för ni fattar ändå precis hur jag vill ha det. Kan jag inte få det? Snällasnällasnälla!
Det är rätt uppenbart att jag missade för många tonårsfyller och att jag har druckit ett vinglas för mycket med tanke på att det är söndag. Men önska kan man ju få göra iaf
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar